"Det är allvarligt"

"Det är allvarligt" säger den snälla överläkaren och lägger pannan i djupa veck. Jag känner hans blick riktigt genomborra min - som för att säga det som orden inte räcker till för. Aldrig tidigare har han sett så mycket på mig. Jag som är bredvid. Aldrig tidigare har allvaret varit så stort. Efter några sekunder, som lika gärna kunnat vara timmar, sätter han punkt för allvaret. Han samlar ihop alla sina utskrivna dokument i en prydlig hög. Hela Magnus sjukdomshistoria de tre senaste åren. Han rättar till kanterna. Slår högen lätt mot skrivbordet. Läkarmässigt ihopbuntade och kronologiskt sorterade för att läggas åt sidan. Tänk om det vore så enkelt.

Lite senare tar jag en promenad för att landa. Trots den, minst sagt, mindre angenäma starten på dagen mår jag bra - om inte lycka så i alla fall hopp. Kanske till och med lite glädje. Under de år som förflutit sedan den där tidiga sommarmorgonen på Gotland har jag bestämt mig. Bestämt mig för att tillåta mig glädje. Till och med njuta av den... även när den inte passar. Så jag funderar över vad jag vill med promenaden och bestämmer mig för att glädjespåret nog ändå är det bästa. Ringer en vän. En av livlinorna. Och pratar om allt mellan himmel och jord. Mest om bilar faktiskt. Och studsmattor. Och om barn som får för mycket glass. Allt det där som livet innehåller när livet är som bäst.

En liten paus. en liten stund i solen. En styrka jag inte visste att jag hade. Jag andas in. Känner. Andas ut. Känner. Andas in. Känner. Andas ut. Känner. Och fortsätter en stund. Precis som livet fortsätter. Fåglarna sjunger sin välkomnande vårmelodi. Vinden bär doft av gödsel. I skolan har de pratat om solrosor. Planterat ett eget frö. Till en blomma men också till ett eget liv. Vad vi ska vara med om! Alla dessa kontraster. All glädje och all smärta. Det som får oss att veta vad vi vill och vad vi inte vill. Det som visar vilken väg vi ska ta. Det som gör livet till just livet. Jag vänder mig inåt en stund till. Låter tankarna flyga förbi. Låter ljuden komma och gå. Låter dofterna flöda. Ler lite grann och landar en stund.

Mycket kärlek till er alla!